Anna Andreasson, född Johansson
1894 - 1954
Min farmor Anna Viktoria Johansson föddes den 2 oktober 1894 på torpet Kråkehed under Sandbäck i Svenneby socken. Hon var det andra barnet i en syskonskara på sex barn.
Föräldrar till Anna var August Johansson, född 1866 på Sandbäck, och Hedvig (född Broberg) född 1860 på Nasseröd, båda i Svenneby socken.
Anna arbetade 1912-1913, troligen som piga, i Göteborg (skriven i Domkyrkoförsamlingen ca ett år), och flyttade därefter till Ejgde Norr (Backegärde) i Hamburgsund, Kville socken där hon bodde hos sin moster Lovisa och hennes man Albin Andersson. I början av 1915 flyttade hon tillbaka till Svenneby, och där föddes den 10 februari 1915 hennes son Ingvar Johansson på Kråkehed, där Annas mor Hedvig bodde. Den 23 december 1919 föddes hennes andre son Åke Johansson, också han på Kråkehed.
Anna gifte sig den 27 oktober 1923 i Svenneby med Artur Andreasson, född 1883 i Kville socken. Vid vigseln var Anna hushållerska på Kärraby lilla i Svenneby.
Den 3 februari 1924 föddes deras söner Willy och Walter på "Huset" på Kärraby i Svenneby, och den 3 juli 1925 dottern Wera på samma ställe. Efter att ha flyttat till "Kalvhagen" på Smedseröd i Svenneby föddes där sönerna Wollmar den 13 oktober 1927 och Wilgot den 20 november 1929. Mer om barnen längre ner på sidan.
På Dammarne, dit de flyttade 1933, hade Anna fullt upp med att ta hand om hem och barn. Ibland var hon och barnen också med Artur på arbete på handelsträdgården på Kärraby.
Anna hade svår astma, och blev bl a ordinerad astmacigaretter som innehöll torkade örter som t ex spikklubba. Den 21 mars 1954 avled Anna på Dammarne efter att ha fått en ny och kraftigare astmamedicin som hjärtat inte klarade av. Anna ligger begravd på Svenneby gamla kyrkas kyrkogård.
"Huset" under Kärraby Stora nr 5, där Willy, Walter och Wera föddes: På bilden Oskar Olsson, en av husägarna.
Källa: Boken "Kville härad - Bottna, Kville, Svenneby" (utgiven 1985)
Artur Andreasson
1883 - 1975
Min farfar Johan Artur Andreasson föddes den 5 juli 1883 på "Paradiset", Södra Ödsmål i Kville socken. Även den äldre systern Gerda var född på Södra Ödsmål, medan den yngre systern Olga föddes på Skärperöd i Svenneby socken.
Föräldrar till Artur var mjölnaren Andreas Johansson, född 1840 i Svenneby, och Elisabeth (född Andreasdotter) född 1847 i Kville. Mer om Andreas och Elisabeth och deras döttrar kommer inom kort på denna sida.
Artur verkar mest ha arbetat i Svenneby i unga år, men hösten 1910 flyttade han till Stockholm enligt utflyttningsboken. Hur länge och vad han gjorde där är okänt.
Artur arbetade sedan många år i Norge, bl a i Fredrikstad och Horten. Intyg som visar att han arbetade där minst hösten 1912 till hösten 1919 finns bevarade. Att arbeta i Norge var nog inte så ovanligt på den tiden heller, dels låg det ganska nära, och dels så var Sverige och Norge i union fram till 1905 så landsgränsen var kanske inte så betydelsefull. Även hans båda systrar åkte till Norge, men till skillnad från Artur blev båda kvar där livet ut. Deras mor Elisabeth var också hos Artur i Norge efter maken Andreas död.
1923 kom Artur tillbaka från Norge för att bosätta sig i Svenneby, enligt inflyttningsboken.
Vid giftermålet med Anna Johansson 1923 var Artur handelsbiträde hos Bernhard Glädt i hans affär på Slottet, och bodde på Nasseröd i Svenneby (förmodligen hos Gustaf Stenkvist på Björkehagen, Nasseröd). Han arbetade sedan som cementarbetare med bl a murning, och diverse andra arbeten som grävning och snickeri.
1933 köpte Artur och Anna Dammarne och flyttade dit med sina sju barn.
Artur var bl a anställd på handelsträdgården i Kärraby, och skötte då kyrkogårdarna vid Svenneby gamla och nya kyrkor. På Kärraby hade han hand om alla grönsaksodlingar, och många gånger var både barnen och Anna med och rensade ogräs och skötte om odlingarna. Även på kyrkogårdarna var barnen med och krattade grusgångar m m.
Barnförlamning, eller polio som vi nu säger, var länge en relativt vanlig sjukdom. Artur arbetade även med att gå runt och desinficera med formalin med en mässingspruta i de hem där man misstänkte sjukdomen. Denna spruta finns fortfarande bevarad.
Även på Dammarne höll Artur på mycket med trädgården, och hade det väldigt välskött med rabatter och grusgångar där barnen inte fick springa hur som helst.
Själv minns jag väldigt väl att han alltid låg på soffan i köket och rökade pipa när man kom dit, och att köket alltid var rökfyllt när man kom dit på besök.
Artur bodde kvar Dammarne till ca 1967, men vissa vintrar bodde han på andra ställen bl a på Bäckevall och på Smedberg. Några år bodde han också hos Ernst Gustafsson i Djupedal i ett rum i källaren, därefter på Långtidsvården i Kungshamn och i Munkedal. Den 10 mars 1975 avled han i Munkedal, nästan 92 år gammal. Artur ligger begravd på Svenneby gamla kyrkas kyrkogård tillsammans med makan Anna.
Barnen på Dammarne
På Dammarne bodde som mest sju stycken barn. Anna hade sönerna Ingvar och Åke innan hon gifte sig med Artur, och tillsammans fick de fem barn.
Ingvar var född den 10 februari 1915 på Kråkehed och kom tidigt till Sundal som "fosterson". Tog värvning i Flottan.
Blev sjuk i TBC (galopperande lungsot) och avled på Svenshögens sanatorium den 18 november 1941, endast 26 år gammal.
Åke föddes den 23 december 1919 på Kråkehed, Sandbäck. Flyttade 1945 till Hjärtum. och gifte sig med Kerstin Olsson 1947. Kerstin var född 1927 i Trollhättan och dog 1992. Där bosatte de sig på hennes föräldrahem på Gategården, och där föddes döttrarna Annika 1947 och Kajsa 1948. Kajsa avled 2010. 1960 skilde sig Åke och Kerstin. I början körde Åke grusbil åt Hjärtums kommun, därefter började han köra Taxi åt Skog i Hjärtum. Åke tog efter några år över rörelsen och kom att bli allmänt känd som "Taxi-Åke".
1964 gifte sig Åke med Barbro Larsson, född 1942 i Skara. Tillsammans fick de sönerna Reino 1965 och Jean-Robert 1969.
Åke avled den 8 februari 2013, 93 år gammal.
Willy föddes den 3 februari 1924 på Huset i Kärraby, samtidigt som tvillingbrodern Walter. Gick på sjön flera år i sin ungdom. Arbetat som rörläggare på bl a pappersbruket i Munkedal, men även i Lessebo.
Gift 1960 med Barbro Aronsson född 1937 i Hede. Bosatta i Uddevalla, Dingle och på Melleröd i Bottna. Bor sedan några år sedan tillbaka i Hamburgsund. Har med Barbro döttrarna Susanne född 1965 och Ulrika född 1971.
Walter föddes liksom sin tvillingbror den 3 februari 1924 på Huset i Kärraby. Gick på sjön en kortare period i sin ungdom. Började som bilmontör på SAAB i Trollhättan och arbetade sedan där hela sitt yrkesverksamma liv. Bosatte sig också i Trollhättan.Gifte sig 1951 med Siv Norén från Tyfta i Svenneby, och fick fyra söner: Tommy född 1952, död 2008; Ted född 1955; Kent född 1957, död 2005; Anders född 1963.
Flyttade efter sin pensionering till sommarstället på Skogby i Svenneby. Walter gick bort den 4 maj 2008, bara några veckor efter hustrun Siv.
Wera var också född på Huset i Kärraby den 3 juli 1925. Arbetade som ung i bl a Häggum i Västergötland. Fick 1949 dottern Roosmarie.
Gifte sig 1953 med Lennart Olsson, född 1929 i Udevalla. Tillsammans fick de barnen Ronnie född 1954, Roger född 1955. Clarence född 1956, Yvonne född 157 och Elisabeth född 1960. Alla barnen utom Elisabeth födda på Dammarne där de bodde tillsammans med Artur.
Bodde från 1960 på Smedberg norr om Munkedal. Flyttade därefter in till Munkedal. Wera den avled den 26 juni 2008 på Vässjegården i Hällevadsholm, och Lennart 2012 i Munkedal.
Wollmar föddes den 13 oktober 1927 på Kalvhagen, Smedseröd dit familjen flyttat. Arbetade som ung som "höling" i Bottna.
Började tidigt arbeta som målare, först i norra Bohuslän, men sedan på andra ställen. Gifte sig 1954 med Signe Tyft från Möre i Naverstad. Flyttade tillsammans med brodern Wilgot till Västerås 1955 och bodde där i Badelunda. Flyttade 1956 till Åboland strax norr om Munkedal, 1958 till Bäckevall, juni 1962 till Signes bror Ragnvald på Bastegiljan, och i augusti samma år till Ödsmål i Solberga utanför Kungälv. 1966 byggde han nytt hus på Opalvägen i Kode, och bor fortfarande kvar där mer än 50 år senare.
Barn: Conny född 1954, Stefan född 1959 och Britt-Marie född 1962.
Wollmar har varit mycket aktiv i hemvärnet, bl a som hemvärnschef, skytteföreningen, hembygdsföreningen och Unga Örnar.
Wilgot var född den 20 november 1929 på Kalvhagen, Smedseröd. Började som sin bror Wollmar tidigt som målare, och de flyttade till Västerås tillsammans.
Gifte sig 1961 med Gunvor Persson född 1939 i Västerås. Tillsammas fick de döttrarna Katarina född 1961 och Annelie född 1966.
Bosatta i Litslunda i Lillhärad norr om Västerås. Wilgot gick bort den 21 november 2010.
Under 1930- och 40-talet var det ont om arbeten, och alla fick ta de jobb som fanns. Alla pojkarna på Dammarne var däför med Artur på handelsträdgården i Kärraby, grävde diken, avverkade skog, byggde vägar och annat som fanns att få tag på under sina första arbetsår.
August Johansson
1866-1912
Annas
föräldrar
Hedvig Johansson,
född Broberg
1860-1951
Hedvig Broberg föddes den 29 september 1860 på båtsmanstorpet Mon på Nasseröd i Svenneby socken. Hon var det äldsta barnet i en syskonskara på tolv barn, men där bara sju stycken nådde vuxen ålder. Fadern August Broberg var båtsman, indelt soldat i den svenska flottan. Hon var skriven hemma hos sina föräldrar tills hon gifte sig, men arbetade säkert som t ex piga för att bidra till familjens försörjning. Den 2 maj 1890 gifte hon sig med den sex år yngre August Johansson.
August Johansson föddes den 9 december 1866 på Öfre Sandbäck i Svenneby. Han var son till Aron Niklasson och hans hustru Abela Carlsdotter, och det tredje barnet i en syskonskara på åtta barn. Av dessa nådde fem personer vuxen ålder.
Den 2 maj 1890 gifte sig Hedvig och August, och redan tre veckor senare, den 23 maj, reste han med ångfartyget Romeo från Göteborg till Hull i England, och därefter vidare till USA. Han åkte sedan troligen vidare till Chicago dit hans syster Augusta med familj emigrerat två år tidigare. Syftet var säkerligen att undersöka möjligheten att hitta arbete och bostad för sig och Hedvig och att kunna bilda familj där.
August kom snart hem från USA igen och bostatte sig med Hedvig på Kråkehed, Sandbäck Öfre i Svenneby. Där föddes sedan deras 6 barn:
Tillbaka i Sverige arbetade August som snickare, timmerman och jordbruksarbetare. Knappt 10 månader efter yngsta barnet Eriks födelse, emigrerade August ensam till Amerika igen. (Historien berättar att han skulle gå till affären och köpa jäst, men att han aldrig kom tillbaka). Han åkte den 22 april 1903 från Göteborg till Liverpool, och därifrån med ångfartyget Ivernia till New York dit han kom den 6 maj.
Ångfaryget Romeo byggdes 1881 i Hull för Wilson Line. Trafikerade rutten Göteborg-Hull åren 1884-1904, en resa som normalt tog 42 timmar.
I februari 1918 torpederades Romeo på väg till Liverpool av en tysk u-båt och sjönk med 29 man ombord.
Huset på Kråkhed som August byggde, färdigt 1902 enligt Tore Johansson.
Ångfartyget Ivernia sjösattes 1899 i Newcastle, och trafikerade linjerna Liverpool-New York och Liverpool-Boston.
Den 1 januari 1917 torpederades Ivernia av en tysk ubåt och sjönk utanför Grekland och 121 personer omkom.
Hedvig tillsammans med sina sex barn, ca 1904
Som alla emigranter till USA kom August till den lilla ön Ellis Island utanför New York, och blev där läkarundersökt och registrerad, innan han fick komma in i landet. Vid registreringen uppgav han att han skulle till sin bror Alfred Johansson i Chicago, Illinois.
August tog sig till South Chicago där brodern Alfred och systern Augusta redan bodde. Av nästan 20 st bevarade brev som August skrev hem till Hedvig kan man förstå att det var ont om arbete och dåliga tider i Chicago. Han har ont om pengar, verkar vara ganska mycket sjuk, men skriver ganska ofta att han snart ska komma hem till igen till "det gamla landet". I ett brev skriver han att en bekant sagt att om min farmor att "Anna är den vackraste flickan i hela Hamburgsund, så jag blef nästan högfärdig öfver det".
Men hem till Sverige kom August aldrig mer. Den 24 februari 1912 avlider August i lunginflammation på "Kontry Hospital" i Chicago. Allt enligt ett brev som August svåger Simon Grund skickar hem till Hedvig och barnen.
Kvar på Kråkhed var Hedvig med deras sex barn och inga direkta inkomster. Arbetade bl a med att städa hos en familj, men tvingades att låna och tigga för att kunna försörja sin familj. Från fattigvårdsstyrelsen fick hon regelbundet ekonomiskt understöd, men ibland även i form av ved på vintrarna.
Sonen Harald gifte sig aldrig utan bodde kvar på Kråkhed med sin mor Hedvig.
Hedvig var mycket gästvänlig vilket gjorde att barn och barnbarn ofta var på besök på Kråkhed. På somrarna kom alltid släktingar från Göteborg och stannade ibland hela sommaren. Hon hade alltid svart huckle på huvudet, och snusade i näsan.
På 1940-talet bröt Hedvig lårbenshalsen och blev sängliggande och vårades då av Harald, först på Kråkhed, och sedan på Bônn hos sonen Erik där de fick disponeraett rum. De sista åren bodde Hedvig på åldersdomshemmet i Hogsätt, Gerlesborg, och där dog hon 1951, 90 år gammal
Andreas Johansson
1840-1908
Arturs
föräldrar
Elisabeth Andreasdotter
1847-1927
Arturs mor Maria Elisabeth Andreasdotter var född 22 juli 1947 i Kville, och var yngre syster till Katarina som var gift med August Broberg (föräldrar till Hedvig Broberg lite längre upp på sidan). Elisabeth hade ytterligare fyra syskon. Pappan Andreas Hansson var född i Rölanda i Dalsland 1810, men flyttade till Rörkärr i Kville där han dog 1890. Mamman Johanna Maja Christiansdotter var född 1812 och dog även hon 1890 på Rörkärr i Kville.
Arturs far Andreas Johansson var född 1840 på Tyfta i Kville. Föräldrar var Johannes Larsson, 1794-1863, och Johanna Nilsdotter, 1807-1892. De hade hemmanet Brunnebacken på Tyfta i Svenneby. Andreas hade sex syskon, och kallades för "Tyften" efter sin födelseplats.
Elisabeth och Andreas bodde på Ödmål Södra och där föddes hans syster Gerda 1880 och Artur själv 1883. De hade där en kvarn, oklart exakt var den fanns. Därefter flyttade de till Skärperöd i Svenneby, och där föddes Olga 1886. Där hade de två väderkvarnar uppe i berget, och Andreas var mjölnare. Ingen av kvarnarna finns kvar idag. Enligt Evert Broberg (kusin till min farmor Anna) så sprang "Tyften" mellan dem så att det lyste och gnistrade i berget av hans klackjärn.
Andreas dog 1908, och Albert Broberg (bror till Hedvig) tog över huset på Skärperöd. Elisabeth bodde sedan på flera olika ställen: Rörkärr i Rabbalhede, Överby i Skee (hos hedvigs syster Lovisa och hennes man Albin), hos Gutaf Stenkvist i Nasseröd, och tillsammans med Artur i Norge när han arbetade där. 1927 dör Elisabeth på Skärperöd, 80 år gammal.
För den som är mer intresserad av släkten bakåt i tiden, så finns på vissa grenar uppgifter ytterligare 6 generationer bakåt i tiden. Hör då av dig till mig på mail conny@dammarne.se så kan du få tillgång till denna information.
Sidan publicerad 2015-12-29, senast reviderad 2023-04-16